Perspektiv förändras i takt med att livet förändras. Våra erfarenheter blir en del i mönstret som våra personligheter bildar. Att leva är att vara i konstant rörelse. Även när livet är i stiltje pågår en utveckling inom oss.

När familjelivet förändras blir det tydligt att värderingar kan förändras. I vårt fall förändrades vår konstellation från tre fantastiska individer till fyra. En röst till som gör sig hörd, en mun till att mätta, ett hjärta till som klappar och sprider kärlek, en liten krabat till att lära känna. Hela vår familjedynamik förändras och blir till någonting nytt, någonting annat, någonting vi inte kunnat ana ens i vår vildaste fantasi.

När perspektiv förändras kan det hända att man kommer till insikt med tidigare trodda sanningar. Något som tidigare var väldigt viktigt har blivit nedprioriterat till mindre viktigt, och någonting som tidigare inte betydde så mycket kan ha blivit bland det viktigaste någonsin.

Förändring kan vara smärtsamt. Förändring kan även vara fantastiskt och upplyftande. Oftast vet man inte på förhand om det kommer att bli till det bättre eller till det sämre. Givetvis hoppas man och planerar för att det ska bli positiva förändringar. Men sanningen är den att livet tar och livet ger, vilket som kommer när är svårt att förutspå.

För att få till en förändring måste man göra annorlunda. För att bygga muskler eller gå ner i vikt behöver ens träningsrutiner förändras. Inte nödvändigtvis allt på en gång, men sträckan du springer behöver bli längre eller hastigheten snabbare för att konditionen ska bli bättre. Vikterna du lyfter på gymmet behöver bli tyngre. Inte allt på en gång, men för att förändras behöver du göra annorlunda. Oftast är förändring smärtsamt. Det är jobbigt, det gör ont, du förändras eller kanske är det din omgivning som förändras.

”Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke” (Sally Santesson SVT- tv serie 1999)

Vill man något i livet kan man inte vara passiv och förvänta sig att det händer. I alla fall inte om det handlar om saker som behöver åstadkommas för att det ska hända. Däremot kan jag som mamma bara sitta och titta på och det händer saker med mina barn. De är sina egna individer som utvecklas oavsett hur mycket jag ibland vill dra i handbromsen och låta dem förbli små och oförstörda.

Hur jag väljer att se på världen förändras i takt med att livet förändras. Idag ser jag livet på ett vis och imorgon kan det ha förändrats utifrån vad jag varit med om, sett eller lärt mig.

Vad spännande det är att leva.

/ Nina