Tid ihop

DSC_0035Att spendera tid ihop kan antingen täta eller tära. Såhär i semestertider hör man små kommentarer från smått desperata tider. ”Det ska bli skönt med rutiner igen”, ”Längtar till skola, fritidsaktiviteter och dagis kommer igång så att barnen blir sysselsatta igen”, ” Nu börjar fantasin ta slut på sysselsättning som man kan göra regniga dagar inomhus, måtte semestern ta slut snart”. Kommentarer från föräldrar som känner att de behöver aktivera sina barn. Föräldrar som spenderat mer tid ihop med sin familj än vad de vanligvist lyckas att göra. Kommentarer från helt vanliga familjer, som känner av semestern som en påfrestning. Där plånboken inte alltid matchar önskemålen på aktiviteter, och fantasi och förväntningarna på den perfekta semestertiden fylls med höga ambitioner.

Jag har även mött många fantastiska kommentarer där familjer uppskattat tiden tillsammans på semestern. Hittat utrymme för aktiviteter, umgänge och återhämtning. ”Semestern har gett oss tid ihop som en familj”, ” Vi har gjort inte gjort någonting, och ändå har det varit den bästa tiden ihop”, ”Jag och mina döttrar har kommit varandra så mycket närmare, och det enda vi egentligen gjorde var att cykla och köpa glass tillsammans var och varannan dag”.

Tiden tillsammans med ens familj är det mest grundläggande och vårdande i våra mänskliga relationer. Utan tid för umgänge, är det svårt att skapa goda relationer. Då menar jag att verkligen var där tillsammans i samma tid och dimension. Det är lätt att man umgås tillsammans, men att tankarna är någon helt annan stans. Att spendera tid Tillsammans, oavsett vad man väljer att göra är vårdande. Ingen relation byggs på att undvika varandra. Inga goda föräldrarroller trollas fram utan att spendera kvalitetstid ihop. Kvalitetstid med 100 % närvarande i både kropp och sinne, innebär att inte sitta och kolla mailen eller scrolla bland vänförfrågningarna på Facebook. 😉

Dock kan för mycket tid, tristess och lågt blodsocker vara recept för katastrofala bråk. När familjen går och sprider smågnabb i hemmet som sprider sig till var och en av familjemedlemmarna. Kan ni känna igen situationen där ex. mamma kommer hem från affären och är sur och tvär. Barn nr 1 går framför fötterna på mamma när hon packar upp matkassarna och råkar att stöta till mamma med armbågen!!! Mamma svarar med att fräsa ifrån på skarpen och en hel lång salva med tråkiga kommentarer far genom talutrymmet, som slutar med…. -Ut ur mitt kök, NU!.

Barn nr 1, går förbi soffan där barn nr 2 sitter med sin Ipad, kommenterar nåt i stil med – Du suger på det där! För barn nr 1 känner sig felaktigt behandlad av en sur mamma i köket.

Barn nr 2 blir irriterad och tvär. Pappa går förbi rummet och frågar om barn 2 vill hjälpa till med trädgårdssysslorna. Var av pappa får en sur kommentar av barn nr 2. Han blir irriterad och tycker att så säger man inte….

Fattar ni galoppen?

Det där sura och tvära har en förmåga att smitta likt magsjuka i influensatider. Det kan vara svårt att bryta negativa jargonger och särskilt ifall familjen spenderat tid ihop under påfrestande förhållanden. Men det är absolut möjligt!

Ser man familjen utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, d.v.s. att hela familjen är en gemensam enhet där alla delarna påverkar varandra. Ingen i familjen lever i ett vakuum. Alla i familjen är delaktiga i dess gemensamma mående. Dock är föräldrarna för det mesta, de kloka i systemet, som har möjlighet att fördröja impulser (vilket barn oftast har fantastiskt mycket svårare för). Att bli medveten om att ens dåliga humör en dag påverkar ALLA  i familjen. Eller bristen på sömn hos en tonåring resulterat att alla känner av en dålig stämning i hemmet.

Pratar ni om er egen och alla andras del i ert familjesystem? Ser ni alla delar som ingredienser till hur det ska kännas att spendera tid ihop? Vad kan du göra för att påverka just ditt och dina familjemedlemmars impulsiva tjuriga utfall?

Så hur ska man då hitta en bra balans mellan tid ihop och tid ifrån varandra. Den gyllene medelvägen är väl alltid den bästa. Dessutom förespråkar jag alltid god kommunikation med familjens alla medlemmar utifrån barnets ålder och mognad. För att undvika besvikelse, punkterade förväntningar och svindyra semesterplaner från barnen, så är det viktigt att föra dialoger där alla får vara med och säga sin åsikt. Att bli hörd är alltid bättre än utesluten och förminskad. Ta allas önskemål på allvar. Allas åsikter är viktiga, dock inte alltid genomförbara. När min son en vårdag önskade att vi skulle spendera semestern på månen, kände jag att det inte riktigt är genomförbart. Ska ha med din önskan i tankarna till framtida semesterplaner, älskling! 😉

2017-05-30T13:05:41+00:00 augusti 10th, 2015|

Leave A Comment