Varje dag jag lämnar min son för att vara hos pappa en vecka, övervälls jag av en bitter eftersmak. Jag känner en outgrundlig saknad och skam över att lämna ifrån mig det bästa i mitt liv. Känslan sitter i en dag eller två. Den växer och blir större och större för var sekund och minut efter att jag lämnat honom, för att efter ett dygn minska igen i samma takt som den precis dök upp. I nästkomande dagar får jag alla de där viktiga men ack så tråkiga sakerna gjorda. Jag tvättar, storstädar, tränar, jobbar över och umgås med mina fantastiska vänner. Många av oss sitter i samma båt. Vi är halvtidsföräldrar och kämpar med skam, mindervärdeskomplex och prestationskrav. Vi är supermammor och superpappor en vecka och tomma och förvirrade nästkommande vecka.

Det finns någonting vackert i varje situation, oavsett hur jobbigt och tung den än är. Det kan vara den mest traumatiska och fruktansvärda händelsen någonsin som skakar upp våra liv, skickar livet i kras och loopar upp våra känslor i ett emotionellt känslosvall. Även ur allt elände hittar vi någonting som gjort oss starkare, visare, envisare eller mer erfarna. Det är jobbigt att vara halvtidsförälder. Men det finns även fördelar och positiva saker. Jag väljer att se fördelarena. För det finns ingen återvändo. Jag har inget annat alternativ. Jag väljer att se fördelarna med att vara 4 föräldrar till vårt barn istället för 2. Jag ser möjligheter till träning, storhandla i fred, åka på mini weekend utan att behöva krångla med barnvakt. Jag ser ett större nätverk med viktiga personer som är goda förebilder för barnet jag och hans far satt till världen.

Dagarna går och plötsligt är det bytesdag igen. Jag känner en enorm kärleksvåg och överrumplas av genuint uppskatta varje stund med mitt barn. Jag ser hans utveckling gå framåt. Hör vilka nya ord han lärt sig och märker av hur hans skor slitits. Han har haft roligt. Han har lekt och fått vara barn. Han har haft det bra och jag har absolut ingenting att vara orolig för.  Veckan går fort och snart är det bytesdag igen.

 
/ Nina